Molkomsjön har ingått i en undersökning om effekter av internfosfor i sjöar. Rapporten är kanske svårläst för många men åtminstone kan det vara värt att läsa sammanfattning och rekommendationer.
Bakgrunden till studien är att under årens lopp så lagras de föroreningar som genom tillflöden når sjöar. Detta inkluderar fosfor, som alltså kan finnas i sjöars bottensediment. Fosfor kan leda till övergödning, vilken yttrar sig i forma av algblomning och syrebrist..
Men även efter att tillförseln till sjön stoppats kan därför fosfor fortsätta och sippra ut och till exempel förorsaka vattenbloming (internfosfor).
Molkomsjön ingick i denna undersökning därför att vattenkvaliteen var mycket dålig framförallt under 1960 – 1970 talen på grund av avsaknad av avloppsrening.
Vad man i undersökningen vill lyfta fram är problematiken med att gamla synder kan fortsätta att vara till skada för en sjö, vilket kan vara av värde för oss att känna till, när vi jobbar med skötseln av Molkomsjön.
Problematiken liknar Blombacka situationen, där fortfarande tungmetaller sipprar ut från gamla inudstriområdet i Borssjön