Vattenkemi och bedömningsgrunder
Surhetsgrad
Ett vattens surhetgrad anges som pH värde. Normala pH-värden i sjöar och vattendrag är 6 – 8. Låga värden uppmäts i regel i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga pH värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptag vid fotosyntesen. Vid pHvärden under cirka 5.5 uppstår biogiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos visa fiskarter samt utslagning av känsliga bottenfauna arter mm. Vid pH värden under cirka 5 sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga pHvärden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet.
Vattnets surhetgrad indelas enligt följande:
Större and 6,8 Nära neutralt
6.5 – 6.8 Svagt surt
6.2 – 6.5 Måttligt surt
5.6 – 6.2 Surt
Mindre än 5.6 Mycket surt
Mätningar av Molkomsjöns surhetsgrad under de senaste 5 åren har visat att surhetsgraden legat i intervallet 6.5 till6.9, dvs surhetsgraden är svagt sur eller nära neutral. Det är nu viktigt att upprepa mätningar periodiskt under närmaste åren.
Alkalinitet
Alkalinitet (mekv per liter) är ett mått pa ett vattens innehåll av syraneuatrliserande ämnen. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning.
Indelning görs enligt följande:
Större än 0.20 Mycket god buffert kapacitet
0.10 – 0.20 God buffertkapacitet
0.05 – 0.10 Svag buffertkapacitet
0.02 – 0.05 Mycket svag buffertkapacitet
Mindre an 0.02 Ingen eller obetydlig buffertkapacitiet
Alkaliniteten är i Molkomsjön i intervallet 0.05 till0.10 dvs buffertkapaciteten är svag. Det är nu viktigt att upprepa mätningar periodiskt under närmaste åren.
Totalfofor
Totalfosfor (yg per liter) anger den totala mängden fosfor som finns i ett vatten. Fosfor är i allmänhet ett tillväxtstimulerande näringsämne i sötvatten och allför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår.
Tillståndet i sjöar (Maj –Oktober) med avseende pa totalfosforhalt (yg per liter) bedöms enligt följande:
Mindre än 12.5 Låga halter
12.5 – 25 Måttligt höga halter
25 – 50 Höga halter
50 – 100 Mycket höga halter
Högre än 100 Extremt höga halter
I Molkomsjön har fosfor halten under senare åren uppmätts till 12.5 till 25, dvs måttligt hoga halter. Det är nu viktigt att upprepa mätningar periodiskt under närmaste åren.
Totalkväve
Totalkväve (yg per liter) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödning av våra vatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord och skogsmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten.
Tillståndet i sjöar (Maj –Oktober) med avseende på totalkvävehalt (yg per liter) bedöms enligt följande:
Mindre än 300 Låga halter
300 – 625 Måttligt höga halter
625 – 1250 Höga halter
1250 – 5000 Mycket höga hhalter
Högre än 5000 Extremt höga halter
Molkomsjöns har måttligt hoga halter av kväve. Det är nu viktigt att upprepa mätningar periodiskt under närmaste åren.
Siktdjup
Siktdjup (meter) ger information om ett vattens färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet på olika platser och genom vattenkikare noterar när den inte längre kan urskiljas. Därefter dras skivan upp igen och man noterar när den åter syns.
Medelvärdet av dessa djupvärden utgör siktdjupet, som klassas enligt följande:
Mer än 8 Mycket stort siktdjup
5 – 8 Stort siktdjup
2.5 – 5 Måttligt siktdjup
1 – 2.5 Litet siktdjup
Siktdjupet i Molmomsjön är ungefär 1.5 meter dvs siktdjuket är litet.
Övergödning – eutrofiering
Övergödning ar ett tillstånd när en sjö – damm – vattendrag tillförs extra närsalter som ger mer näring åt växter och djur sa att produktionen ökar. Denna process sker sällan naturligt utan är nästan alltid orsakade av mänsklig påverkan. Främst är det tillförsel av närsaltet som fosfor som ligger bakom övergödning i en sjö. Om tillförseln blir för stor ökar produktionen av växtplankton och vattenväxter. Vintertid när växterna ruttnar går det åt mycket syre för att bryta ner växtmaterialet , vilket leder till att syrebrist uppstår.
Syrebristen kan bli allvarlig för fisk, kräftor och andra bottenlevande organismer. I ett långt gånget skede så kan akut syrebrist uppstå. Sker detta läcker närsalter som tidigare legat bundna i bottnarna ut i sjön. Detta medför att sjön tillförs närsalter dels via inlopp från främst mänskliga aktiviteter samtidigt som gamla närsalter som tidigare legat bundna i sjöns bottensediment frigörs och tillgängliggörs för produktionen. Mer närsalter ger i förlängningen syrebrist under längre perioder, varvid ytterligare närsalter läcker ut. Övergödningen accelererar och en ond cirkel har skapats, vilken är ett mycket svår att komma ur.
Växtplankton gynnas av övergödning och ökar i antal vilket gör vattnet än grumligare. Grumligt vatten hindrar ljuset fran att tränga ner i vattnet och då minskar förekomsten av vattenväxter på de djupare bottnarna. I strandkanter och grunda partier ökar igenväxning, framförallt genom utbredning av bladvass och kavledun.
Under perioder så har övergödning varit ett problem i Molkomsjön –senast observerades detta under perioden år 1995 – 2000
Vattnets status enligt vattenförvaltningen
Vatten förvaltningen utgör en ram för all vattenplanering och vattenvård inom EU. Syftet med vatten förvaltningen är att förbättra och bevara god kvalitet i vår vattenmiljö, både ytvatten dvs sjöar, vattendrag, kustvatten – och grundvatten. Målet är att alla vatten ska ha god status ar 2015. I karläggningsarbetet har därför ingått att beskriva det nuvarande tillståndet i vatten och klassificera samtliga vattenförekomster utifrån ett antal statusklasser.
Ekologisk status
Den ekologiska statusen bedöms med hjälp av tre kvalitetsfaktorer:
- God biologi (med bland annat stabila fiskförekomster) artrik bottenfauna och rätt planktonsammanstättning
- Kemisk-fysikaliska förhållanden dvs försurning och övergödningseffekter
- Hydromorfologi med bland annat bottenstruktur, födesdynamik och fragmentering
Bedömningen av ekologisk status görs efter en femgradi skala, hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.
I de vatten där den ekologiska statusen has klassificerats till måttlig, otillfredställande eller dålig har Vattenmyndigheten bedömt att det finns skäl att uppgradera kvaliten till god ekologisk status med tidsfrist 2021. Det är ekonomiskt orimligt och eller teckniskt omojligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status redan 2015. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan god ekologisk status förväntas uppnås år 2021.
Molkomsjöns ekologiska status är nu måttlig enligt Karlstads kommuns klassning baserat på ovan.
Kemisk status
Den kemiska ytvatten statusen bygger på uppmätta halter av enbart prioriterade ämnen som kvicksilver. Bedömning av kemsik ytvattenstatus görs efter en tvågradig skala god status eller ej god status.
Inom EU:s vattenförvaltning är gränsvärdet för kvicksliver i fisk 0.02 mg per kg. Det låga värdet är satt för att skydda fåglar och däggdjur som lever pa fisk och andra vattenlevande organismer. Sjöar och vattendrag med fisk som överskrider detta gränsvärde anses inte uppnå god kemisk status, vilket idag är fallet för samtliga sjöar, vattendrag och kustvatten i Sverige. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU gemensamt gränsvärde på 0.5 mg/kg
Molkomsjöns kemiska status uppnår ej god enligt Karlstads kommunens klassning. I gäddor har en kvicksilver halt på 0.25 – 0.40 mg per kg uppmätts, vilket är over det ovan nämnda gränsvärdet.
Konduktivitet
Konduktivitet eller ledningsförmåga är ett mått på salthalten i ett vatten. I ett sötvatten är ledningsförmågan oftast under 100mS-m (milliDSiemens per meter). Hög ledningsförmåga i ett sötvatten tyder på utsläpp av föroreningar, näringsrikedom eller påverkan av salt.
Hittills har inga sådana mätningar utförts i Molkomsjön, men det finns planer på att genomföra sådana mätningar framöver.
OBS. Du kan läsa mer om vattenkvalitén i Molkomsjön i vår rapport Vattenkvalite – Molkomsjön.