Om MFVOF

[spoiler title=”Det skulle vara intressant att få reda på hur ni fungerar som förening” style=”fancy”]

MFVOF bildades år 2007 efter en ansökningsprocess där slutligen Länsstyrelsen godkände bildandet. Fiskerättsägarna är kallade till en årlig stämma och under stämman utses en styrelse som under året träffas ett antal gånger och ansvarar for genomförande av den godkända verksamheten. Vi följer då föreningens stadgar, som var basen för Länsstyrelsens godkännande. Vissa kortköpare tror att vi delar ut en del av intäkterna från sålda kort till fiskerättsägarna (vilket vi aldrig gjort och inte har planer på att göra). Alla pengar används för att underhålla och förbättra fisket i sjön. Vissa år spenderas mer pengar än vad vi får in under året från försäljning av fiskekort andra år mindre.

Stadgarna finns tillgängliga på hemsidan under dokument/interna dokument

[/spoiler] [spoiler title=”Jag hade föreställt mig att skötselplanen skulle göras på så sätt att sjön indelades i sektioner eller delar, vilka var och en hade olika åtgärdsprogram – då hade det blivit tydligare att se och förstå vad ni vill åstadkomma.” style=”fancy”]

Det är precis som du föreslår som man gjort eller gör i vissa andra sjöar tex i Vänern, där man velat avsätta olika områden eller vikar  för olika huvudsyften, vilket inkluderar fiske, fågelskydd, naturbevarande osv.

Molkomsjön är en liten sjö (510 ha) och jag tror att det 9 punktsprogram vi föreslagit ger oss möjlighet att hitta en bra balans i åtgärder mellan olika delar av sjön utan att använda ditt föreslagna mer detaljerade planeringsförfarande men idén är intressant!

[/spoiler]

Fiskekort

[spoiler title=”Hur många fiskekorts har sålts i år?” style=”fancy”]Så här långt har vi sålt 8 nätkort, 122 sportfiskekort och 149 dagkort under 2013. Detta innebär att försäljningen är på samma nivå som i fjol, med undantag av att vi sålt färre antal nätkort (13 stycken i fjol)[/spoiler] [spoiler title=”Det är nu lätt att köpa biobiljetter och tågbiljetter m.m. genom SMS och Internet funktioner, varför finns det inte möjlighet att köpa fiskekort i Molkomsjön på samma sätt?” style=”fancy”]Vi har undersökt om detta ar möjligt och vet hur vi ska gå tillväga. Under årsstamman tidigt nästa år kommer vi att ta beslut och om beslutet är ja kommer vi genom skyltning att förklara för fiskare hur de ska göra för att lösa fiskekort (dagkort och årskort for sportfiske) på detta satt[/spoiler] [spoiler title=”Varför är nätfiskekorten så dyra?” style=”fancy”]

Nätfiskekort kostar 700 kr (bara för Nyedsbor), vilka tillåter fiske från islossning till slutet av Maj, samt från september till isläggning. Å ena sidan så tycker vi inte att korten är speciellt dyra  – å andra sidan vill vi inte ha for många nätfiskare i sjön.

Ett kilo gösfilé kostar storleksordningen 350 kr/kg, dvs om man på nät under ett år får 5 kg gösar, så är kortet betalt. Då har man inte tagit i beräkning den spänning som fiske innebär och det värde uteliv har for hälsa och välbefinnande.

Om man jämför med vad andra fritidsnöjen kostar – så är fiskekort inte dyrt. [/spoiler] [spoiler title=”Varför finns det inte ett gemensamt sportfiskekort för Molkomssjön, Borssjön, Örtensjöarna, Gapern och andra sjöar i närheten av Molkom? Som det är nu måste man lösa separat fiskekort för varje sjö. Jag tror att detta skulle underlätta för turister på besök i bygden och även öka fiskekortsförsäljningen. Jag har för mig att Hagfors har ett speciellt turistfiskekort som gäller för flera sjöar i kommunen.” style=”fancy”]

Ett försök i denna riktning gjordes 2006 genom Karlstad kommun. Kortet täckte 11 fiskevatten i kommunen, inklusive de sjöar du nämner, men även Nedre Klarälven, Nedre Norsälven, Mången, Böckelnsjöarna, Acksjön och några till.

Priset för ett veckokort var 250 kr för en fiskare och motsvarande för en hel familj var 400 kr. Samtidigt fortsatte respektive förening att sälja separata kort som vanligt.

Kommunens turistkort blev ingen succe och projektet lades ner.

Kanske det är bättre som du föreslår att begränsa kortet med Molkom som utgångspunkt. Det är väl värt att undersöka, med diskussion mellan respektive fiskevårdsområdesforening som startpunkt.

Mellan föreningarna så måste vi då komma överens om villkoren för fiske samt priset på kort. Om korten avser att locka turister så är kanske veckokort det lämpligaste. Om korten riktar sig till fiskare från Karlstad och närliggande kommuner kanske årskort är det mest lämpliga.

Jag ska föra frågan vidare till vår styrelse och stämma.

En observation jag gjort under 2013 är att ett antal fiskare med båt på trailer regelbundet återkommer för fiske i Molkomsjon.

I samtal med några av dem så har jag förstått att de roterar mellan sjöar i Molkoms och Filipstadstrakten. Denna kategori fiskare är alltså väldigt fiskeintresserade men inte verkliga turister.

Generellt sätt så tycks båtforvaring på trailer bland traktens fiskare öka , vilket innebär att det är lätt att flytta sig mellan sjöar för fiske och naturliv samtidigt som man kan undvika risker for stöld och skadegörelse på båtar och båtutrustning. Sjösättningsrampen vid Graningebadet används nu flitigt under sommarhalvåret. [/spoiler]

Fiske i Molkomsjön

[spoiler title=”Hur vanligt är fiske med nät i Molkomsjön?” style=”fancy”]Fiske med nät blir från år till år allt mindre vanligt. Ar 2012 sålde vi 13 nätfiskekort, i år har vi sålt 8 nätfiskekort. Förr var det vanligt att fiskerättsägare fiskade med nät – nu är det bara ungefär 5 fiskerättsägare som fiskar med nät. Totalt innebär detta att fisketrycket genom nätfiske är lågt. Mindre än 15% av den nyttofisk (gös, gädda, abborre, lake) som tas upp ur Molkomsjön fångas  genom nätfiske. Mest fisk tas upp genom fiske med kastspö, trolling etc. Vertikalfiske efter gös är nu väldigt vanligt med goda resultat.[/spoiler] [spoiler title=”Vet ni ungefär hur många gösar som tas upp ur sjön per år?” style=”fancy”]Först av allt så är det tillåtet att ta upp gösar över 40 cm ( 6 – 7 hg). Genom en enkät undersökning för fiske i sjön 2012 så har vi en bra känsla för hur mycket gös som fångas och på basis av denna så bedömer vi att drygt 1000 gösar till en totalvikt av ungefär 1 ton fångades i fjol. Vi bedömer att 1500 – 2000 gösar fångats i år – dvs. en totalvikt på 1.5  – 2 ton. I fjol dominerades sommaren av dåligt väder, i år har det varit fint långa perioder.[/spoiler] [spoiler title=”Ibland har jag noterat stora trollingbåtar på sjön med flera spön (inte ett spö per fiskare – som är det tillåtna) – varför kontrollerar inte fisketillsyningsmannen fiske i sjön bättre?” style=”fancy”]Våra fiskeritillsyningsmän gör stickprovtagningar av fiske på sjön ett antal gånger per år – men vi håller med om att vi behöver förstärka tillsynen, något vi ska diskutera under vår stämma i mars/april 2014 – vi är också tacksamma för rapportering av vad du nämnt, sa att vi kan komma i kontakt med de som bedriver felaktigt fiske.[/spoiler] [spoiler title=”När kommer nästa nätprovfiske att äga rum?” style=”fancy”]Nästa nätprovfiske kommer att äga rum sent i augusti 2014 – genom provfisket så kommer vi att få kunskap om hur fiskesammansättningen i sjön förändrats under perioden 2010 till 2014 och ett underlag för att analysera orsaker och fatta nödvändiga beslut[/spoiler] [spoiler title=”Jag gillar att fiska med kastspö, men tar nästan aldrig med mig fisk hem – utan krokar av och släpper tillbaka – vad tycker ni om detta?” style=”fancy”]

Vissa fiskarter t.ex. harren ar väldigt känslig och tål inte att bli fiskad och isläppt igen. Fiskarterna i Molkomsjön är mindre känsliga, men det är viktigt att kroka av dem försiktigt, så att de inte skadas. Om kroken fastnat långt ner i svalget, så finns det risk för allvarliga skador. Om kroken fastnat i ett öga, sa ska man definitivt inte släppa fisken igen – den kommer då ändå att dö.

Det blir vanligare och vanligare med denna typ av fiske inte minst bland ungdom. Spänningen ligger i att få en fisk på kroken och att veva in den (och kanske mata och väga). Färre och färre fångar fisk för att få mat, vilket är synd. Smörstekt abborre ar en delikatess, kokt gädda med smör och pepparrot likaså – för att inte tala om stekt eller foliesvept gösfilé. Det är heller inte farligt att äta fisk från Molkomsjön, vilket många felaktigt tror.

[/spoiler] [spoiler title=”Nu när fiske inklusive i Molkomsjön ändrat karaktär från fiske för husbehov till sportfiske baserat på principen ”catch&release” så kan man undra om krokad fisk verkligen överlever när den släpps tillbaka?” style=”fancy”]

Fångstrapporter vi fått in till mfvof indikerar att sportfiskare bara på en dag kan få flera tiotal med gösar, där de flesta släpps tillbaka. Det dominerande fisketsättet för så lyckat fiske är fiske med jigg. Frågan är därmed mycket relevant!
Det har utförts forskning i USA-Kanada men också i Eurpoa inklusive i Sverige kring vad som händer med krokfångad och tillbakasläppt fisk och en generell slutsats är att djupet på vilket fisk krokas och dras upp är den viktigaste faktorn för dödlighet. Just de tryckskillnader som fisken utsätts för är farligast, medan mindre skador i mun och gälar där kroken fäst är mindre farliga. Dödlighet bland fångad fisk ökar ordentligt när djupet på vilket de fångas är mer än 10 meter.
Molkomsjön är som djupast 13 meter, och man kan formoda att de flesta fiskarna är krokade på ett djup från 1 – 7 meter, vilket innebär mindre eller låg risk för dödlighet.
Det är dock viktigt att krokad fisk avkrokas med stor försiktighet och släpps tillbaka i sjön omgående.

[/spoiler]

Djur och växtliv i Molkomsjön

[spoiler title=”Vad blev resultatet av årets provfiske efter kräftor??” style=”fancy”]Vi har haft burar ute runt hela sjön inklusive i sjöns djupaste partier – totalt mer än 200 burnätter utan att få en enda kräfta. Vår slutsats är att det inte finns kräftor i sjön längre och under årsstämman våren 2014, så ska vi besluta om vi ska plantera ut flodkräftor (2013)[/spoiler] [spoiler title=”Vilken fisk är vanligast i Molkomsjön?” style=”fancy”]Om man med vanligast menar antal fisk, så är abborre tätt följd av mört vanligast. Om man med vanligast menar vikt fisk så är gösen vanligast. Dessa siffror är tagna från det provfiske som genomfördes år 2010. Vi ska upprepa provfiske 2014 och kommer då att få reda på om det skett några förandringar.[/spoiler] [spoiler title=”I vissa sjöar råder fiskeförbud efter gös under gösens lekperiod 15/5 – 30/6 for att skydda föryngringen. Borde inte detta tillämpas också i Molkomsjön?” style=”fancy”]Om vi märker att göstillgången i sjön minskar – så kan vi komma att överväga detta. Det bör noteras att det råder nätfiskeförbud under juni månad – med ovan som skäl. Tillgången på gös i sjön är dock nu god (2013)[/spoiler]

Djur och växtliv runt omkring Molkomsjön

[spoiler title=”Finns det häckande fiskgjuse vid Molkomsjön?” style=”fancy”]Det har funnits häckande fiskgjuse vid Molkomsjön under många år. Normalt lyckas häckningen, dvs. ungfåglarna kan lämna boet på sensommaren. I år dog ungarna tidigt av någon anledning. Det ar viktigt att inte störa fiskgjusarna genom att vistas for nära deras bo. Jag hoppas verkligen inte att ungarna dog pga. mänsklig nyfikenhet eller skadegörelse.[/spoiler] [spoiler title=”Vad tycker ni om Kanadagässen, som finns rätt rikligt i sjön?” style=”fancy”]

Ja, som du påpekar så har det funnits mycket kanadagäss i sjön – ett antal kullar varje år. I år har antalet varit något mindre – om detta är speciellt för i år eller inte vet vi inte.

Kanadagässen smutsar ner på stränder och klippor och är därför en olägenhet för badande och solbadande. De betar också säv och bladvass, dvs de är en huvudorsak till att vass minskar runt sjön ( De biter av säv och vasstrån, så att vatten kan komma in i stråna som då dör, liksom roten)

Kommunen har också varje år skjutit ett antal – med fokus på ungfåglar. Det är trevligt med fågelliv på och runt sjön – men för mycket av en art är inte heller bra. Fågelarter som vi tidigare haft som knölsvan, skrattmås och sotand, finns inte längre – de vill ha vass för sin häckning och betning – kanske det finns något samband??? [/spoiler] [spoiler title=”Hur hanterar vi en annalkande invasion av skarv?” style=”fancy”] Inom ornitologikretsar värnar man skarv och ser den som ett naturligt inslag i faunan. På kort tid kan skarven ödelägga ett gösbestånd. I sjön Roxen har man nu dessa problem där skarv konsumerar c:a 300 ton (!!) fisk per år. Jag har sett 5 skarvar samtidigt i Molkomsjön, en ökning från tidigare enstaka exemplar. Fakta hämtade ur tidningen Våra Fiskevatten nr 3 2013.

Det är väl rimligt sannolikt att vi inte får en massförekomst av skarv. Molkomsjön är inte så näringsrik så att den kommer att attrahera så mycket skarv som t.ex. sjön Roxen. Normalt häckar skarven som koloni, med många häckande par samlade. Det är därför rimligt att anta att de inte tycker att Molkomsjön är tillräckligt bra. På hösten har vi ju ibland besökande rätt stora flockar av storskrak, vilka jagar fisk tillsammans och tränger ihop fisken så de kommer åt att fånga dem, kanske skraken ändå är den fågel som kommer att fånga mest fisk på sikt i sjön. Det är dock väldigt bra om besök av skarv rapporteras sa att vi har koll på om de fortsätter att öka.

Det vore väldigt intressant att få kommentarer från någon fågelkännare på frågan och mitt svar

Samtidigt så vore det intressant att få reda på från fågelkännare skälen till att den rätt stora koloni av skrattmås som vi tidigare hade i sjön har försvunnit.

[/spoiler] [spoiler title=”Varför blir det algblomning i Molkomsjön på somrarna?” style=”fancy”]

Egentligen är det inte fråga om blomning (växter blommar – men inte växtplankton-bakterier) De ansamlingar av ofta grönaktiga fläckar eller klumpar i ytvattnet beror på massproduktion av växtplankton och – eller cyano bakterier (blågröna alger). Ju högre fosfor och kvävehalt i kombination med högt Ph värde och hög vatten temperatur i en sjö, desto större är risken for algblomning. Under senare åren har inte algblomning varit ett så allvarligt problem som det var på 80 och 90 talen, dvs Molkomsjön är i bättre skick nu än då. Detta innebär att utsläppen av fosfor och kväve är mindre nu än tidigare. Sannolika skäl är bättre fungerande reningsverk och mindre utsläpp frän andra utsläppskällor – t.ex. jordbruk. Det är dock viktigt att hålla kontroll på vattenkvalitén, så att vi kan notera om utsläppen ökar och varifrån de kommer.

Algblomning kan ibland förväxlas med de klumpbildingar på vattenytan (ofta gulaktiga),vilka är ansamlingar av pollen från  gran och tall ’blomning’ på försomrarna.

[/spoiler]

Vattenkvalité i Molkomsjön

[spoiler title=”Hur kontrolleras vattenkvalitén i sjön nu?” style=”fancy”]Kommunen tar vattenprover speciellt vid reningsverket, men vi tycker att fler vattenprover borde tas av kommunen på ett antal provställen runt sjön och vid olika tidpunkter på året. Detta är framfört och vi väntar på svar.[/spoiler] [spoiler title=”Jag har förstått att stora delar av Molkomsjöns botten är täckt med dy, som ibland är mer än en meter tjock eller ändå mer. Dyn är ofta grå eller gråvit och ser inte sa trevlig ut. Är detta normalt och är det farligt?” style=”fancy”]Detta är vanligt inte minst i lerslättsjöar. Sediment och ruttnade växtdelar som produceras i sjöarna eller som förs in i sjön, sjunker till botten och blir liggande där. Ibland kan tillfört material även innehålla giftiga ämnen som kvicksilver och bly. Dessa farliga ämnen bakas in i dyn och neutraliseras på så sätt. Det är först om man börjar och gräva i sjöbotten, som dessa farliga ämnen igen kan bli farliga – d.v.s. man ska inte störa en dyklädd sjöbotten. Molkomsjön är helt riktigt stora ytor täckta av dy, men det finns också bottnar med stenpartier och bottnar med myrmalm.[/spoiler]

Övrigt

[spoiler title=”Vad kan ni i föreningen göra för att stimulera ortens ungdom till mer uteliv och fiske?” style=”fancy”]Vi har informerat Nyeds skola om den skötselplan vi gjort och pekat på att selektiva delar av planen kan användas som utgångspunkt i undervisning och att vi är beredda att samarbeta. Det ska också noteras att nätprovfiske 2014 görs som en del i undervisning for gymnasiestudenter vid Forshagaakademin och att Molkoms Folkhögskola som en del i deras utbildning undersöker förekomst av djurplankton i sjön.[/spoiler] [spoiler title=”Varför ordnas inte fler fisketävlingar i sjön?” style=”fancy”]Vi anordnar en årlig tävling i månadsskiftet juni/juli varje år. I år firade vi 20 års jubileum med 75 deltagare. Tidigare har vi t.ex. samarbetat med Forshaga Sportfiskeklubb, som bl.a. anordnat pimpeltävlingar på vintern från isen. Vi saknar själva resurser för att ordna ytterligare tävlingar, men om andra kan ta på sig arrangemangen, så är vi positiva![/spoiler] [spoiler title=”Jag har noterat att det ligger båtar här och där runt sjön, vilka inga tycks bry sig om eller äga. Borde inte båtägare märka sina båtar, så att markägarna kan frakta bort kvarlämnade båtar, som nu bara innebär nedskräpning av vissa stränder?” style=”fancy”]Vi har noterat detta och kommer att behandla ärendet på arsstamman tidigt nästa år. Förslaget är mycket bra![/spoiler] [spoiler title=”Varför försvann skrattmåskolonin som vi hade i Molkomsviken för några år sedan?” style=”fancy”]

Så här svarar en fågelexpert

Det är vanligt att skrattmåskolonier flyttar runt mellan olika fågellokaler. For närvarande är det rätt så många par som häckar vid Naturum, Mariebergskogen. Skrattmåsen behöver också häckningsöar eller liknande med låg eller ingen vegetation for att lägga sina bon. I tex fågelsjön Tåkern så slår man regelbundet av vegetation inklusive vass, där skrattmåsarna häckar så att de får bra förutsättningar för häckning

Med ovanstående förklaring som bas, så kanske det är så att när den stora arealen täckt av vass i Molkomsviken krympte på grund av vassbekämpning, så blev det för små ytor kvar som lämpade sig för skrattmåsens häckning (2014)

[/spoiler]